I denna studie utformas en prediktionsmodell för försäljningspriser på skogsfastigheter i Sverige. Syftet är att ge marknadsaktörer ett verktyg för att bedöma till vilket pris skogsfastigheter i Sverige förväntas säljas.Modellen bygger på multipel linjär regressionsanalys av skogsfastigheter sålda av fastighetsförmedlaren Areal mellan 2012 och 2014. De förklarande faktorerna som ingår i modellen är geografiskt läge, virkesförråd, bonitet, befolkningstäthet och huggningsklasser.Modellen lyckas prediktera försäljningspriset med en förklaringsgrad på 90.0 procent, vilket är tillräckligt högt för att målet ska anses vara uppfyllt. Denna studie har utöver prediktionsmodellen också funnit intressanta strukturella samband..

I denna uppsats har vi undersökt olika kategorier köpare av skogsfastigheter för att undersöka omnågon kategori missgynnas på marknaden.Bakgrunden är att det i branschpress har gjorts gällande att juridiska personer, på grund avgällande skattelagstiftning, missgynnas på markanden för skogsfastigheter.Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi genomfört såväl en dokumentstudie som intervjueri en intensiv beskrivande undersökning med deduktiv ansats.Undersökningen visar att juridiska personer inte upplever sig som missgynnade på marknaden.De tillstår dock att de har svårt att hävda sig prismässigt mot fysiska personer men menar att detär en naturlig del av en öppen och fri marknad.I vår dokumentstudie har vi dock kunnat konstatera en rad förutsättningar i såvälskattelagstiftningen som jordförvärvslagen som försvårar för juridiska personer att hävda sig påmarknaden för skogsfastigheter. Detta samtidigt som en stor del av respondenterna enligt egenutsago är dåligt insatta i skattelagstiftningens konsekvenser.Vi har också konstaterat att väldigt litet forskning, om skogsbrukets ekonomi, bedrivs vidsvenska lärosäten.Dessutom har den nuvarande regeringen inlett sitt arbete med att avskaffa förmögenhetsskattenvilket, om det genomförs, påverkar slutsatsen i den här uppsatsen..

I denna studie utformas en prediktionsmodell för försäljningspriser på skogsfastigheter i Sverige. Syftet är att ge marknadsaktörer ett verktyg för att bedöma till vilket pris skogsfastigheter i Sverige förväntas säljas.Modellen bygger på multipel linjär regressionsanalys av skogsfastigheter sålda av fastighetsförmedlaren Areal mellan 2012 och 2014. De förklarande faktorerna som ingår i modellen är geografiskt läge, virkesförråd, bonitet, befolkningstäthet och huggningsklasser.Modellen lyckas prediktera försäljningspriset med en förklaringsgrad på 90.0 procent, vilket är tillräckligt högt för att målet ska anses vara uppfyllt. Denna studie har utöver prediktionsmodellen också funnit intressanta strukturella samband..

Med jämna mellanrum byter skogsfastigheter ägare. Arv, gåva, köp och expropriering kräver en fungerande värdering. Värderingarna sköts av personer med erfarenhet, ofta med hjälp av någon av de gängse värderingsmetoderna. För att värderingar skall hålla god kvalitet även då erfaren personal ej finns att tillgå behövs ytterligare metoder. Målet med studien är att undersöka variabler som påverkar priset vid en försäljning av en skogsfastighet. Variablerna används sedan för att sätta ihop en modell för värdering. Denna studie baseras på data från 48 genomförda köp av skogsfastigheter i Kalmar län.

Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena skogsfastigheter..

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten äger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen ägs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de Offentliga skogsfastigheterna får betydelse för säkerställande av bland annat frilufts- och rekreationsområden men även som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen är det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift är bred med ett konglomerat av uppdrag och tjänster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebära att förvaltningen av Offentliga skogsfastigheter åsidosätts.

Under de senaste 20 åren har priset på skogsfastigheter ökat dramatiskt. Historiskt sett har priset på skogsfastigheter haft en tydlig koppling till skogens avkastning, men detta samband tycks inte längre gälla. Utöver värdet av skogens ekonomiska avkastning, tillkommer idag värdet av ickemonetära resurser som tidigare hade en begränsad betydelse för fastigheternas pris. Faktorer som bonitet och åldersfördelning påverkar en skogsfastighets avkastning. Men är det självklart att dessa faktorer även påverkar skogsfastigheters pris? Om utvecklingen av fastighetspriset medfört en försvagad koppling mellan avkastning och pris, kan detta då förklaras av att tidigare prispåverkande faktorer inte längre beaktas i fastighetsvärderingarna? Syftet med studien var med bakgrund av detta att undersöka hur ett antal faktorer påverkar fastigheters pris; däribland åldersfördelningen och boniteten.

Bakgrund och problem: Av de svenska privata skogsägarna är mer än en tredjedel äldre än 65 år, därmed står den svenska skogen inför ett generationsskifte. Undersökningar indikerar på att endast en låg andel av skogsägare planerar inför det. Med hänsyn till skogens betydelse för svensk ekonomi är det viktigt att framtida generationsskiften sker på ett ansvarsfullt sätt. Om ingen planering sker riskerar många skogsfastigheter att resultera i samägande via den legala arvsordningen, vilket kan missgynna den svenska skogen i ett nationellt perspektiv. Därför är planerade generationsskiften och ett ansvarsfullt ägande av den svenska skogen viktigt för att säkerställa arbetstillfällen och industrins behov av kvalitativ råvara.Syfte: Syftet med studien är att förklara graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter.Metod: Studien baseras på en kvantitativ undersökningsmetod för att finna en förklararing till graden av generationsskiftesplanering inom svenska skogsfastigheter.

Prisstegringen på skog har under de senaste åren varit anmärkningsvärt hög. Samtidigt är det svenska systemet för beskattning av skogsintäkter mycket komplext och invecklat. Systemet medger att skogsägaren kan göra olika avdrag för att sänka sin skatt och därmed erhålla en högre lönsamhet. Möjligheten till avdrag och ekonomisk nytta av dessa är beroende av skogsbrukarens övriga inkomster och ägarförhållanden. Målet med denna studie är därför att utreda hur skattesystemet påverkar prisbildningen av skogsfastigheter.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige..

Under det senaste decenniet har intresset att investera i skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mål att underlätta vid värdering av skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmåga till årlig nettoavkastning. Beräkningarna är uppbyggda på nuvärdesmodeller och syftar till att visa likvärdig årlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmåga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i årlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta är att boniteten är avtagande med stigande breddgrad.

Priset på skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden på skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio åren med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka närmare 20 %. Bankernas femåriga låneränta har under samma period också varierat, från ca 7 % till dagens historiskt låga nivå runt 3,5 %. Förändringar i låneränta och virkespriser kan påverka likviditeten för skogsägare och därmed orsaka finansiella störningar för deras långivare.

I Sverige finns det ett stort antal skogsfastigheter som årligen ska genomgå generationsskifte, det vill säga överlåtas inom familjen. Vid ett generationsskifte uppstår vanligen problem av ekonomisk karaktär, där både överlåtare och mottagare av skogsfastigheten är intresserade av att minimera skattekostnaden, vid tidpunkten för överlåtelsen. Dock är det viktigt att även ta hänsyn till den framtida ekonomiska situationen för både överlåtare, mottagare och eventuella syskon. Syftet med denna studie är utreda vilka för- och nackdelar som finns med olika överlåtelseformer vid generationsskiften av olika typer av skogsfastigheter. Målet med studien är att finna ett bidrag till rådgivningsunderlag som fungerar för skogsfastigheter med olika familjesituationer och ekonomiska förutsättningar. För att genomföra denna studie har en litteraturgenomgång angående skatteregler som påverkar ett generationsskifte, samt de olika överlåtelseformerna, genomförts.

Håller den offentliga sektorn på att förändras i en mer ekonomistisk riktning? Har new public management tagit över den offentliga verksamheten? Håller de offentliga värdena på att försvinna från dagordningen? Det är frågor som vi i vår uppsats söker svar på. Vårt studieobjekt är kvalitetsmässan, ett forum för debatt kring den offentliga sektorns verksamhet. Genom en kritisk diskursanalys undersöker vi hur debatten ser ut, vilka diskurser som finns representerade samt hur detta kan kopplas till större samhällstrender. Det vi har funnit är att mässan präglas av en effektivitetsdiskurs hämtad från new public management men att även mer traditionella offentliga värden tas upp.

Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker.Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet.